Nya regler för läkarnas ST, inkl. BT

Reglerna kring läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) ändras den 1 juli 2021. De största förändringarna är att minimitiden för ST förlängs till 5 år och 6 månader och att ST ska inledas med en bastjänstgöring (BT) som är gemensam för alla specialiteter. BT ska vara minst 6 månader och eftersom BT är en del av ST så ingår den tiden i minimitiden för hela ST.

De nya reglerna finns i

Vad är BT?

Bastjänstgöring (BT) är en del av den nya specialiseringstjänstgöringen (ST) för läkare i Sverige. De nya reglerna om läkarnas ST börjar gälla den 1 juli 2021 och innebär bland annat detta.

  • Minimitiden för ST förlängs från 5 år till 5 år och 6 månader.
  • ST ska inledas med BT som ska vara minst 6 månader. En vanlig tid för att göra BT och uppnå BT-målen bör dock vara cirka ett år.
  • BT kan anordnas som en separat fristående tjänst eller inom ramen för en tjänst för en hel ST.
  • Efter BT ansöker läkaren om ett intyg om godkänd BT hos Socialstyrelsen.
Övergångsbestämmelser – Vem behöver göra BT och vem kan göra ST enligt de gamla reglerna?

Alla kommer inte att omfattas av det nya systemet direkt. Läkare i följande grupper kommer även efter att de nya reglerna har börjat gälla att kunna få bevis om specialistkompetens enligt de gamla reglerna (vilket innebär bland annat 2015 års målbeskrivningar, med en minimitid på 5 år och ingen BT):

  • läkare som har gjort svensk AT
  • läkare som påbörjat men inte avslutat ST före den 1 juli 2021.

Från och med den 1 juli 2021 är det bara dessa två grupper som kan få sin ansökan om bevis om specialistkompetens prövad enligt de gamla reglerna. Detta är reglerat i övergångsbestämmelser till patientsäkerhetsförordningen.

Vad händer om man inte omfattas av övergångsbestämmelserna?

De som inte omfattas av övergångsbestämmelserna kan bara ansöka om bevis om specialistkompetens enligt de nya reglerna. Det innebär alltså att de omfattas av de nya reglerna med BT och att hela ST ska vara minst 5 år och 6 månader.

Vad innebär övergångsbestämmelsen om att ha påbörjat men inte avslutat ST?

Denna övergångsbestämmelse fångar upp de som inte har gjort AT men som har påbörjat ST, så att de inte behöver byta ST-system mitt i sin tjänstgöring. Flera olika situationer kan omfattas av bestämmelsen. Vi tar upp några exempel nedan.

  • Om en läkare har påbörjat en ST tidigare men avbrutit den och sedan fortsätter efter den 30 juni 2021 så kan hen omfattas av övergångsbestämmelsen.
  • Om en läkare har påbörjat en ST före den 1 juli 2021 men sedan byter till ST i en annan specialitet efter den 30 juni 2021 så kan hen omfattas av övergångsbestämmelsen.
  • Om den del av en läkares ST som ligger i tiden före den 1 juli 2021 är tjänstgöring som tillgodoräknas så kan hen omfattas av övergångsbestämmelsen genom den tjänstgöringen. Det gäller även utländsk tjänstgöring som tillgodoräknas. Det innebär till exempel att det finns stora möjligheter att omfattas av denna övergångsbestämmelse för befintliga specialister som ska specialisera sig ytterligare och som tillgodoräknar sig tjänstgöring från sin tidigare ST.
Vilka regler gäller för tillgodoräknanden?

Tillgodoräknanden i läkarnas ST

Möjligheter till tillgodoräknanden är inte något nytt i de nya reglerna för läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). Det har dock tillkommit en del nya och ändrade regler vad gäller tillgodoräknanden. Texterna på denna sida utgår från de regler som gäller från och med den 1 juli 2021.

Ett tillgodoräknande innebär att en läkare får tillgodoräkna en merit som har utförts utanför ST som tjänstgöringstid i ST eller för att uppfylla krav på en viss utbildningsaktivitet i ST, till exempel en kurs. Kompetens kan inte tillgodoräknas i sig utan bedöms inom ramen för ST. Det kan dock ingå i kompetensbedömningen att till exempel samråda med den som var handledare under en tjänstgöring som tillgodoräknas eller att bedöma innehållet i en kurs som tillgodoräknas.

Att en läkare får tillgodoräkna en merit som en del i sin ST innebär inte nödvändigtvis att läkarens ST eller bastjänstgöring (BT) kan göras kortare. De olika tidsreglerna i läkarnas ST anger minimitider. Hur lång tjänstgöring en läkare behöver påverkas också av att han eller hon måste uppfylla alla kompetenskrav och krav på utbildningsaktiviteter i målbeskrivningen. Handledare och andra som ska bedöma kompetens behöver också ett underlag för att kunna göra sina bedömningar. 

Den grundläggande regleringen om tillgodoräknanden finns i 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen (2010:1369). Där anges att en läkare får tillgodoräkna sig meriter som ligger till grund för en tidigare specialistkompetens eller från utbildning på forskarnivå i sin ST. I BT får en läkare tillgodoräkna sig även andra relevanta meriter. I 7 kap. i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas specialiseringstjänstgöring finns regler som anger närmare förutsättningar för tillgodoräknanden av olika sorters meriter. Vi tar upp mer om vissa av de reglerna nedan.

Exempel på meriter som kan tillgodoräknas i en läkares ST.

  • Tjänstgöring efter examen men före legitimation (endast BT)
  • Tjänstgöring i en tidigare specialitet
  • Tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning men som skett utanför en ST-tjänst
  • Tjänstgöring utomlands
  • Doktorsexamen

Vi skriver lite mer om de här exemplen nedan.

Vem bestämmer om tillgodoräknanden?

Det är den huvudansvariga verksamhetschefen som ska intyga vilken tjänstgöring som har ingått i en läkares BT eller ST när läkaren ansöker om intyg om godkänd bastjänstgöring eller bevis om specialistkompetens. Det är därför viktigt att stämma av med honom eller henne om en viss tjänstgöring kan tillgodoräknas.

När Socialstyrelsen bedömer ansökningar om intyg om godkänd BT eller bevis om specialistkompetens så kontrollerar vi bland annat att läkaren uppfyller kravet på tjänstgöringstid. Om någon del av tjänstgöringen som tas upp i tjänsteförteckningen inte framstår som relevant kan vi be den sökande läkaren att komplettera sin ansökan för att visa att tjänstgöringen var relevant och ska tas med i läkarens BT eller ST. Om Socialstyrelsen bedömer att en tjänstgöringsdel som tagits med i ansökan inte kan tillgodoräknas och den behövs för att läkaren ska uppfylla kravet på tjänstgöringstid så kommer vi att avslå ansökan. Det är dock ovanligt att det händer.

Vad gäller enskilda utbildningsaktiviteter som föreskrivs i målbeskrivningarna för de olika specialiteterna, till exempel krav på kurs, så ska de intygas av handledare (eller kursledare vid kurs). I ett första steg är det alltså upp till handledare eller kursledare att bedöma tillgodoräknanden av enskilda utbildningsaktiviteter. Även vad gäller dessa kan Socialstyrelsen begära komplettering eller avslå en läkares ansökan om bevis om specialistkompetens om vi bedömer att en utbildningsaktivitet som har tillgodoräknats inte motsvarar den utbildningsaktivitet som är föreskriven. Till exempel om en kurs som tillgodoräknas för ett delmål som kräver kurs, inte har behandlat det ämne som delmålet avser.

Minsta tjänstgöringstid efter tillgodoräknanden

En läkares ST får inte bara bestå av olika tillgodoräknanden. Den måste innehålla minst ett års tjänstgöring utöver tid som tillgodoräknas enligt de olika reglerade tillgodoräknandena i HSLF-FS 2021:8.

Olika sorters tillgodoräknanden

Tjänstgöring efter examen men före legitimation (endast BT)

En nyhet i Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2021:8) om läkarnas ST är att tjänstgöring som läkare före legitimation kan tillgodoräknas som tjänstgöringstid i BT upp till sex månader. Detta gäller om tjänstgöringen gjorts efter examen och under handledning. Tjänstgöringen behöver också ha varit relevant för kompetenskraven i målbeskrivningen för bastjänstgöringen. Det framgår av 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.

Om tjänstgöringen var i primärvård eller akut sjukvård får den också tillgodoräknas mot kraven på tjänstgöring i sådan verksamhet i BT.

Tjänstgöring i en tidigare specialitet som inte är avslutad

Om en läkare påbörjar ST i en specialitet men sedan byter till ST i en annan specialitet så är det egentligen inte fråga om tillgodoräknande i den mening som avses i 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen (se ovan). Sådan tjänstgöring kan dock räknas med i den senare ST:n eftersom det är tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning. Hur mycket tjänstgöringstid och vilka utbildningsaktiviteter som kan tas med i den senare ST:n beror på hur relevant tjänstgöringen har varit för den senare ST:n. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.

Tjänstgöring i en tidigare specialitet som läkaren har fått ett bevis om specialistkompetens i

Tjänstgöring i en tidigare specialitet som läkaren har fått ett bevis om specialistkompetens i kan tillgodoräknas i en senare ST. Som mest kan två år och nio månader av den tidigare tjänstgöringen tillgodoräknas (7 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd [HSLF-FS 2021:8] om läkarnas specialiseringstjänstgöring). För att tjänstgöringen ska kunna tillgodoräknas behöver den vara relevant för kompetenskraven i den senare specialiteten. Det framgår av 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.

Tjänstgöring som skett utanför en ST-tjänst

Specialiseringstjänstgöring ska fullgöras genom tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning och deltagande i kompletterande utbildning (4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen). Vilken sorts anställning eller vilken titel läkaren har är inte avgörande. Även tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning utanför en ST-tjänst kan alltså tas med i en läkares ST. Lika som när en läkare byter specialitet under sin ST så är det egentligen inte fråga om tillgodoräknanden i den mening som avses i 4 kap. 1 § patientsäkerhetsförordningen i dessa fall. Tjänstgöringen kan dock tas med som en del i en läkares ST om det har varit tjänstgöring som legitimerad läkare under handledning (och ev. deltagande i kompletterande utbildning) som har varit relevant för kompetenskraven i målbeskrivningen för BT eller specialiteten. Se också ovan om vem som bestämmer om tillgodoräknanden.

Tjänstgöring utomlands

För att tillgodoräkna utländsk tjänstgöring i sin ST krävs att tjänstgöringen har genomförts efter att läkaren fått behörighet att utöva läkaryrket i tjänstgöringslandet, att den skett under handledning och att läkaren har fått ett intyg från en verksamhetschef eller motsvarande i tjänstgöringslandet med en beskrivning av tjänstgöringens innehåll och omfattning. Som mest får fyra och ett halvt års tjänstgöring utomlands tillgodoräknas. Detta är reglerat i 7 kap. 7 § HSLF-FS 2021:8. Även utländsk tjänstgöring som tillgodoräknas behöver förstås vara relevant. Se också ovan angående vem som bestämmer om tillgodoräknanden.

Tjänstgöring efter examen men före legitimation som skett utomlands kan också tillgodoräknas i BT. Se ovan angående den regeln.

Doktorsexamen

Läkare som har en svensk doktorsexamen får tillgodoräkna sig sex månaders tjänstgöringstid i sin specialiseringstjänstgöring, men inte i sin bastjänstgöring. Det gäller också den som har en utländsk doktorsexamen som har bedömts motsvara en svensk av ett svenskt universitet, svensk högskola eller Universitets- och högskolerådet (7 kap. 4 § HSLF-FS 2021:8).

Vad gäller angående undertecknande av intyg och bevis?

Från och med den 1 juli 2021 slutar Socialstyrelsen att underteckna specialistkompetensbevis för läkare och tandläkare. Vi kommer inte heller att underteckna de nya intygen om godkänd bastjänstgöring (BT).

Den 1 juli 2021 träder de nya föreskrifterna om läkarnas bastjänstgöring (BT) i kraft. Socialstyrelsen kommer att utfärda intyg om godkänd bastjänstgöring. Intygen kommer dock inte att vara undertecknade. Från den 1 juli 2021 kommer inte heller specialistkompetensbevisen för läkare och tandläkare att vara undertecknade.

Ett steg mot en ökad digital hantering

Förändringen medför att beslut, intyg och specialistkompetensbevis kan expedieras digitalt, i stället för i pappersformat och innebär därmed en effektivisering av vår hantering samt ett steg mot en ökad digital hantering. Med förändringen vill vi också uppnå en likvärdig hantering av alla behörighetsbevis på Socialstyrelsen, eftersom myndigheten sedan 2017 inte längre undertecknar legitimationsbevis.

Behörighet kontrolleras i HOSP-registret

Den primära källan för att kontrollera en behörighet är registret för legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP-registret). Det är registret som anger den aktuella statusen på en behörighet. Ett utfärdat behörighetsbevis anger endast statusen för en behörighet det datum då beviset utfärdades.

Publicerat: