Steg 2 Gör kunskapsprov

När du har fått din utbildning granskad är nästa steg att göra ett kunskapsprov. På provet visar du om dina kunskaper är tillräckliga för att få gå vidare till steg 3. Provet är på svenska och du behöver därför kunna språket för att klara provet.

Anmälan till kunskapsprov

Du som har fått ett beslut om kunskapsprov, enligt Socialstyrelsens gamla väg för psykoterapeuter, och vill skriva det, kommer under en begränsad period att få möjlighet att skriva kunskapsprovet. Det allra sista provtillfället kommer att ges under vårterminen 2022 (datum för vårens prov är ännu ej fastställt).

Så snart datum för vårens prov har fastställts och anmälan till provet har öppnat, kommer vi att publicera information här om hur du anmäler dig.

Under tiden kan du ta del av informationen om provets upplägg och hur du kan förbereda dig i länkarna nedan.

Så går provet till

Provet består av två delar. En teoretisk/praktisk del och ett färdighetsprov. Totalt tar provet två dagar.

  1. Under dag 1 ska provdeltagaren utifrån en vinjett skriftligt beskriva kliniska och teoretiska ställningstaganden. Därefter följer intervju/samtal kring materialet samt ytterligare skriftlig formulering. Dagen är upplagd med ett för- och eftermiddagspass. De som blir godkända på detta prov går vidare till det praktiska provet (dag 2) som ges vid ett senare tillfälle under terminen.
  2. Under dag 2 genomförs ett individuellt praktiskt prov (så kallat färdighetsprov) under en heldag.
Förberedelse och upplägg för kunskapsprov inriktning KBT

Provet består av två delar.

I den första delen som är ett praktiskt/teoretiskt skriftligt prov, kommer en fördjupad psykoterapibedömning (fallformulering) och en behandlingsplan att göras med en utdelad kort, skriftlig vinjett som grund med ett påföljande samtal kring materialet. Under denna del kommer både teoretiska kunskaper och färdigheter i bedömning av klientens centrala problem, deskriptivanalys (beteende, kognitioner och emotioner), diagnostik och differentialdiagnostik, analys av predisposition, uppkomst och utvecklig av symtom, vidmakthållandeanalys att bedömas. Här kommer även förmåga att göra en behandlingsplan baserad på den terapeutiska bedömningen att bedömas. 

Den andra delen som är ett klinisk praktiskt prov med fokus på kliniska KBT-färdigheter kommer två terapisessioner genomföras. Provet kommer att genomföras i form av rollspelande psykoterapeutiska samtal med en klient (skådespelare). Det som bedöms under psykoterapisessionen är provdeltagarens färdigheter att engagera klienten i psykoterapi, att genomföra psykoterapeutiska interventioner, att integrera bedömning och behandling samt anpassningar utifrån klientens specifika och komplexa problematik.

Paus för lunch cirka 12:00–13:00

 

Referenslitteratur KBT:

Corrie, S., Townend, M, & Cockx, A. (2015/2016) Assessment and Case Formulation in Cognitive Behavioural Therapy. Second Edition. London: Sage.

Tolin, D. (2016) Doing CBT – A comprehensive guide to working with behaviors, thoughts and emotions. Guilford publ.

Sturmey, P. (2008). Behavioral Case Formulation and Intervention: A Functional Analytic Approach. Chichester: Wiley-Blackwell.

Barlow, D.H. (2002/2004). Anxiety and Its Disorders. New York: Guilford Press. Kapitel 1–7, 12.

Craske, M.G., Treanor, M., Conway, C.C., Zbozinek, T., Vervliet, B. (2014). Maximizing exposure therapy: An inhibitory learning approach. Behavior Research and Therapy, 58, 10–23.

Clark, D.A. & Beck, A.T. (2010/2011). Cognitive Therapy of Anxiety Disorders. Science and Practice. New York: Guilford Press. Kapitel 1–4, 9.

Beck, J.S. (1995). Cognitive therapy. Basics and Beyond. New York: The Guilford Press.

Crowe, K & McKay, D. (2017) Efficacy of cognitive-behavioral therapy for childhood anxiety and depression. Journal of Anxiety Disorders, vol 49, pp. 76–87.

Waller, G. & Turner, H. (2016) Therapist drift redux: Why well-meaning clinicians fail to deliver evidence-based therapy, and how to get back on track. Behaviour Research and Therapy 77 (129–137)

Abramowitz, J. S. (2006). The psychological treatment of obsessive-compulsive disorder.  Canadian Journal of Psychiatry, 51, 407–416.

Förberedelse och upplägg för kunskapsprov inriktning PDT

Förbered dig genom att tänka igenom vad du själv anser vara av vikt vid psykoterapeutiskt arbete. Fundera gärna utifrån ett fall som du känner att du lyckades mycket väl med respektive ett fall som fungerade mindre väl.

Det skriftliga provet kommer att vara kliniskt praktiskt inriktat, dvs du kommer att få frågor kring bedömning och upplägg vad gäller psykoterapi, centrala psykodynamiska begrepp kring psykoterapeutisk teknik och psykiskt fungerande, din syn på utvecklingspsykologiska aspekter i förhållande till arbete med vuxna samt din syn på arbete med komplex psykisk problematik.

Paus för lunch cirka 12:00–13:00

 

Referenslitteratur PDT:

Böhm, T. (2004). Inner and Outer Frame Breaks – Counter-Transference, Enactments and Whose Life History? Scandinavian Psychoanalytic Reiew, 27:2-11.

Havnesköld, L., & Risholm Mothander, P. (2009). Utvecklingspsykologi (3:e upplagan). Stockholm: Liber.

Miller-Bottome, M., Talia, A., Safran, J., & Muran, C. (2018). Resolving Alliance Ruptures from an Attachment-Informed Perspective. Psychoanalytic Psychology, 35(2), 175–183.

Levy, K. N., Clarkin, J. F., Yeomans, F. E., Scott, L. N., Wasserman, R. H., & Kernberg, O. F. (2006). The mechanisms of change in the treatment of borderline personality disorder with transference focused psychotherapy. Journal of clinical psychology, 62(4), 481–501.

Lemma, A. (2015/2016). Introduction to the Practice of Psychoanalytic Psychotherapy. Chichester: John Wiley & Sons Ltd.

Sandler, J., Sandler, A. (1994). The Past Unconscious and the Present Unconscious: A Contribution to a Technical Frame of Reference. The Psychoanalytic Study of the Child, 49:278–292.

Waddell, M. (2002) Inside Lives: Psychoanalysis and the Growth of the Personality. London: Karnac Books.

Waska, R. (2010). The Modern Kleinian Approach to Psychoanalytic Technique: Clinical Illustrations. Plymouth UK: Jason Aronson.

Waska, R. (2011). Catching my balance in the countertransference: Difficult moments with patients in psychoanalytic treatment. Int. Forum Psychoanal. 20:167–175.

 

Wennerberg, T. (2010). Vi är våra relationer. Om anknytning, trauma och dissociation. Stockholm: Natur och Kultur.

Vanliga frågor

Kan jag få hjälp att förbereda mig för provet?

I vissa situationer kan du ha möjlighet att gå en förberedande utbildning inför kunskapsprovet. Kontakta lärosätet eller Arbetsförmedlingen för mer information.

Hur många försök har jag på mig att klara kunskapsprovet?
  • Du har fem provtillfällen på dig att klara det teoretiska delprovet.
  • Du har tre provtillfällen på dig att klara det praktiska delprovet.

Har du fått ett avslagsbeslut efter tre underkända teoretiska delprov?

Du som har fått ett avslagsbeslut efter tre underkända teoretiska delprov (enligt de tidigare reglerna) kan nu få två nya försök att skriva provet. Om du vill skriva provet anmäler du dig till det teoretiska delprovet på universitetets webbplats. Socialstyrelsen kommer då att fatta ett nytt beslut för dig.

Vad händer om jag inte blir godkänd?
  • Du har fem gånger på dig att klara den teoretiska delen och tre gånger på dig att klara den praktiska.
  • Om du inte klarar provet på första försöket har du fem år på dig att göra det. 
  • Om du har godkänts på det teoretiska provet före 1 juli 2019, men ännu inte har godkänts på det praktiska provet, börjar de fem åren att räknas från och med 1 juli 2019.  
  • Mer information om provet finns på lärosätets webbplats.

Har du fler frågor om det här steget?

Kontakta lärosätet om du har frågor om kunskapsprovet.

Regler vid kunskapsprov

Prioriteringsordning vid kunskapsprov

Publicerat: